Källkritik
Källkritik handlar om att granska källor du möter för att avgöra vilken information som du kan lita på. Källkritik handlar också om att lära sig skilja på olika typer av information: till exempel debattartikel, granskande reportage, underhållning och propaganda och förstå hur information påverkar oss.
Att låna om källkritik
Visa fler titlar...
Lögndetektorn
Tips för skolarbeten
5 källkritiska frågor som utvecklar ditt kritiska tänkande
✅ VEM har gjort källan?
Ta reda på avsändaren.
Är det en myndighet, en privatperson, en intresseorganisation?
✅ NÄR har källan skapats?
Är ditt ämne beroende av nyare information?
✅ VARFÖR har källan skapats?
Vilket syfte tror du avsändaren har med källan?
✅ HUR ser källan ut?
Hittar du datum, fungerar länkarna?
Vad tänker du om trovärdigheten och användbarheten?
✅ Kan du JÄMFÖRA med andra källor?
- och vad du redan vet om ämnet.
Fördjupning
Klassisk källkritik inom historievetenskap
Källkritiken utvecklades från början inom historievetenskapen och omfattar fyra kriterier: äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet.
Torsten Thurén beskriver i sin bok Källkritik från 2013 de fyra kriterierna ungefär så här:
- Äkthet innebär att källan ska vara det den utger sig för att vara.
- Tidssamband betyder att ju längre tid som har gått mellan en händelse och källans berättelse om denna händelse, desto större skäl finns det att tvivla på källan.
- Oberoende handlar om att källan ska vara självständig, inte vara exempelvis en avskrift eller ett referat av en annan källa. Vittnen ska inte ha varit utsatta för påverkan.
- Tendensfrihet innebär att källan inte ska ge en falsk bild av verkligheten utifrån ett personligt, ekonomiskt, politiskt eller annat intresse.
Länktips om källkritik
- Internetstiftelsen i Sverige (IIS)
- Källkritikbyrån
- UR Play
- Därför behöver du källtillit
- Statens medieråd
Fråga din bibliotekarie
Ta gärna hjälp av skolbibliotekarien när du behöver hitta källor till ditt skolarbete.